Satt här och beskådade min vänstra hand. Nånting bländar mig, vad kan det vara?

Tadahh...Diamanterna i min ursköna vigselring! Jag kan inte slita blicken från denna ring. Fan, jag är gift nu, jag är fru Isaksson! Coolt!

Bröllopet ägde rum i Thailand, på en strand, i sällskap av våra nära och kära, i en fantastisk solnedgång och min klänning...Ja, den snyggaste klänning som jag någonsin vilat ögonen på. Satt som smäck! Uppsydd efter moah! varje linje, varje form, varje benpipa, you name it.

Kvällen var fantastisk, det mäktigaste jag nånsin varit med om, och det känsligaste. Jag grät som en spädgris, jag som trodde att jag var cool..hm

Långbord på stranden omringade av facklor, enorm mat och underhållning långt in på natten. Ungarna gnällde inte en enda gång utan somnade efter middagen i varsin hängmatta på stranden (händer typ; ALDRIG). Den dagen kunde inte ha blivit mer lyckad än så!

Och här sitter jag nu, i vardagen hemma i Sverige...Suck. Man kanske borde gifta sig lite oftare.

Ha det

Så nu ska penning pungen snöras åt ännu ett år.

Jag ska sluta röka. Vi skippar nytt kök i år igen. (vem behöver nytt kök när nån annan kan laga ens mat:-P) Ungarna har lovat att vi får ta alla deras pengar från deras spargrisar (mammas söta små suckers) Och så måste jag övertala min kära sambo (Man) att han ska sälja sin motorcykel i vår.

Det tycker jag är bra ideer kläckta från mig så resten får han allt stå för..Moahaha..I´m the brain!

Då var man hemma igen då. Hemma i kylan och elände. Fan vad jag hatar detta land. Jag verkligen avskyr att behöva vistas här. Än mindre att bo här.

Sverige är ett kuksugar tempel!

Jag kan inte förstå att folk har hemlängtan till det här. Jag kan inte förstå när folk säger att det är skönt att komma hem till vardagen igen.

Jag kan inte förstå när folk tycker att det är skönt att kliva in genom dörren hemma igen efter en lång resa.

Under tiden som vi var borta ringde jag inte hem en enda gång till Sverige, inte ens ett ynka SMS skickade jag. Jag ville inte ha nånting med "hemma" att göra den tiden när jag äntligen slapp "hemma"

Men här sitter jag. Hemma, hemma vid köksbordet. hemma i väntan på att klockan ska närma sig nio och barnen ska lämpas av på dagis. Jag dricker mitt kaffe och känner att jag tom saknar nes cafe. Gevalia är överskattat trots allt.